Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

Uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/kvinna konstruerar sitt genus. Samt problematisera om och hur individer kan frångå dessa kategorier i skapandet av genus. Studien grundades på sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/kvinna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har vi främst använt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att få en djupare insikt kring genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) använts.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Genom att ta hjälp av retorikvetenskapliga teorier och metoder presenteras en retorisk utveckling av framingteorin. Diskurser om kärnkraft på Dagens Nyheters (DN) och Aftonbladets opinionssidor efter olyckan i Fukushima undersöks med utgångspunkt i Gabrielsens toposanalys. Sätt att inrama på och inramningars funktioner urskiljs och kategoriseras som selektiva, dikotomiska, lokaliserande, transformativa, alluderande, tonsättande (dysfemismgrundande eller eufemismgrundande) och annekterande inramningar.DN:s ledarsidor är överlag mer kärnkraftsvänligt inställda än Aftonbladets och i flera fall inramar de diametralt olika. DN undviker i princip helt dysfemismgrundande infallsvinklar på ledarsidorna, till skillnad från Aftonbladet.Såväl kärnkraftskritiker som förespråkare kommer till tals på debattsidorna i bägge tidningarna. Debattartiklarna tenderar i större utsträckning än redaktionella kommentarer att ha eufemismgrundande inramningar.En outtalad argumentativ utgångspunkt som inte används av någon av parterna i debatten om energilösningar och energibehov, är det faktum att samhället är energiberoende i så stor utsträckning som det är.

Resultatet visar på skillnader i olika motivationsfaktorers påverkan på fastighetsmäklare,           speciellt skillnader gällande inre och yttre faktorer. Resultatet har analyserats med hjälp av SDT. Vi har jämfört SDT modellen med Reiss och Maslows teorier i samma ämne, trots många likheter upptäckte vi även många skillnader mellan modellerna..

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Undersökningens avsikt är att undersöka om det finns skillnader mellan olika mikrofonplaceringar, där trummor är ljudkällan. Syftet var att ha tre olika metoder av surroundinspelning där mikrofonerna placerades framför trumsetet, runt trumsetet och en nära placering av mikrofonerna. Undersökningen genomfördes med ett lyssningstest för att kunna dra slutsatser om det finns skillnader i de utvalda mikrofonplaceringarna. Fyra attribut ingick i lyssningstestet där de senare analyserades och en statistisk metod användes för att kunna upptäcka om det finns en skillnad. Undersökningen visade intressanta skillnader mellan de utvalda mikrofonplaceringarna..

Syftet är att undersöka om det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan olika utrikesfödda grupper på arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstås och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet är taget från Levnadsnivåundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsättnings-nivåer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna är störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och av vilka skäl människor invandrar. Det verkar också finnas tecken på att vissa grupper på olika sätt missgynnas på grund av sin etniska härkomst, varför diskriminering också kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

Denna uppsats behandlar skillnader mellan skönlitterär käll- och måltext utifrån enegen översättning av Ljudmila Ulickajas ?Pikovaja dama? från ryska till svenska.Målet med översättningen var att skapa en publicerbar översättning som låg så näraoriginalet som möjligt utan att bryta mot för målspråket gällande grammatiska ochsyntaktiska regler. Målet med uppsatsen var att utifrån översättningsvetenskapenförklara vilka skillnader som uppstår vid översättning av rysk skönlitteratur tillsvenska. I uppsatsen försöker jag även undersöka varför dessa skillnader uppstår ochvilken betydelse de har för måltexten. Frågan vad en översättning egentligen är aktualiseras..

I detta arbete har jag undersökt om det finns några skillnader på gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av inställningen till övning och tagit reda på om, och i så fall varför det uppstått skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex gitarrlärare, tre inom varje genre, som undervisar på olika nivåer. Svaren har varierat en del men jag har fått fram en generaliserad bild med en del skillnader, men också med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istället uppstått mycket på grund av media.

Vi har undersökt vilka skillnader som finns mellan investeringsprocessen för corporate venturing och investeringsprocessen för venture capital. Vårt empiriska material består av investeringsprocessen för Volvo Technology Transfer och vårt teoretiska material består av investeringsprocessen för venture capital. Detta är alltså utgångspunkten för vår jämförelse. Våra slutsatser är att det finns vissa väsentliga skillnader mellan processerna. Skillnaderna beror på investerartypernas olika mål och resurser.

Den här studien beskriver skillnader i handläggningen av landsbygds-programmets projektstöd på två av Sveriges länsstyrelser. Förvaltningarna representeras av Kalmar län som delat ut relativt lite projektstöd och Gävleborg som delat ut betydligt fler projektstöd. Utifrån handläggarrollen presenteras skillnader i handläggningen av projektstöd inom axel 3 i landsbygdsprogrammet 2007-2013. Utifrån två teoretiska perspektiv har skillnader i rollen som handläggare men också förvaltningarnas övergripande organisationskulturer belysts. Jag har beskrivit skillnader i handläggarrollen med hjälp av Michael Lipskys teori kring gräsrotsbyråkrater som klient- eller regelorienterade. Jag har också visat att det råder olika organisationskulturer på länsstyrelserna som en konflikt mellan livsvärld och system med hänvisning till Jürgen Habermas..

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för.